Kortspelande som fenomen sägs ha uppstått i Kina där spelkort ska ha funnits redan under Tangdynastin på 800-talet. Kortlekarna och spelen fann sedan sin väg till Europa via Afrika på 1300-talet. Sedan dess har kortspelande och nöjet som man får av spelandet varit ett faktum!
Att spela kort blev snabbt ett väldigt populärt och utbrett tidsfördriv och så har det också förblivit sedan dess. En kortlek är mycket användbar och kan fungera som underlag för en rad olika kortspel eller andra sysselsättningar. Till exempel så är kortleken väldigt ofta använd som ett verktyg i utövning av magi och olika trolleritrick. De tidigaste speltyperna som utvecklades bland spelare handlade mest om vadslagning och att man spelade om pengar. Det kunde spelas om så enkla saker som vem som drog det högsta kortet ur leken.
Vi är nog alla ganska välbekanta med utseendet på en klassisk kortlek idag. Det finns fyra serier, eller färger som de också kallas, spader, hjärter, ruter och klöver. Varje färg innehåller 13 kort som sträcker sig från siffran två upp till tio. Därefter följer de så kallade klädda korten, knekt, dam, kung och ess. Förr i tiden såg kortlekarna ungefär likadana ut men de tolkades helt annorlunda. För det första ansågs två av färgerna vara goda, medan de resterande två representerade ondskan. Man såg också alla de olika korten i leken som representanter för olika samhällsklasser och yrken som då fanns i samhället. Varje färg representerade ett av de fyra då mest inflytelserika länderna. Och korten i färgen sågs som en beskrivning av den maktstruktur som rådde med kungen och hans hov i samhällets yttersta toppskikt ända ner till arbetare och bönder som representerades av några av de lägre, oklädda korten.
Kortspelande blev snabbt mycket populärt i hela Europa, detta trots att det under en längre tid var förbjudet att spela kort. Förbudet infördes under den tid som pesten härjade i Europa och man försökte förhindra att sjukdomen spred sig genom att förbjuda de sätt som människor umgicks på. Om de inte träffades och spelade kort skulle digerdöden inte heller spridas mellan människor.